Soligt och varmt!

 

Just nu är klockan 21.00 temperaturen är, 25 grader inne och 21.5 grader ute. Då känns det svårt att tro att det snart är första advent.

 

 

Vi har i alla fall firat Thanksgiving med en salig blandning av nationaliteter. För tredje året i rad har jag nu tillagat en stor kalkon som på bilden blir insprutad av Elias med marinad för att göra den saftigare. Mycket trevligt!

 

 

 

 

    

Det som tyder på en salig blandning var denna Ecuadorianska delikatess, quy (marsvin) som också fanns med på bordet.

 

Våra AT- och ST-läkare ville ha kort på oss tillsammans med denna fina kalkon som en kvinna hade gjort just bara för denna kväll. Uppfinningsrik måste jag säga med en grön/brun pumpa, äpple, paprika och gröna blad

 

 

 

Mattias blev tillfrågad att vara med i den årliga dansparaden till minne av när Shell blev en stad. Här är de väldigt duktiga på att anordna parader för olika sorters firande. Denna gång pågick firandet i tre dagar, första dagen med en dansparad då olika inrättningar, skolor och handel var med. Givetvis var sjukhuset med. Tredje dagen var det dags för parad igen men denna gång marscherandes med musikinstrument. På dansparaden hade de vi från sjukhuset ont om män så de frågade Mattias som ställde upp. De övade in sina danssteg med hjälp av en professionell dansare.

     

 

Kläderna fick de hyra fast Mattias hade lite svårt med skorna eftersom han har storlek 45.

 

 

 

 

Miriam och några andra barn satt på flacket på bilen framför för att slänga ut godis. En annan truck hade musikanläggningen som åkte precis framför dansarna. Alla i paraden hade sin egen musik så ni kan tänka er vilken ljudnivå det blev.

 

 

Det var väldigt fascinerande att se alla dessa dansuppvisningar.

    

 

Jag har nu förstått varför det finns så många affärer som hyr ut kläder.

      

 

 

Jag tror alla var ute på stan denna dag. Det var svårt att ta sig fram om man inte gick i paraden.

 

 

 

Självklart var kandidaterna för årets drottning på plats och hade den bästa platsen tillsammans med andra viktiga personer i Shell.

 

 

Nu ska vi snart baka lussekatter och pepparkakor förhoppningsvis kommer adventskänslan fram, trots denna värme.

Gabriella

Vardagshändelser

 

Ja… här kan verkligen regnet bara ösa ner. Oftast rinner vattnet undan ganska bra efter ett skyfall men bland hinner vattnet inte rinna undan. Då blir det väldigt kladdigt och svårt att klippa gräset. Till och med sjukhusets traktor körde fast så Mattias behövde hämta vår bil med fyrhjulsdrift och dra loss den.

 

 

 

I helgen campade Samuel ute med sina kompisar. De hittade en plats på HCJB:s område, nära floden vid djungelkanten. Där satte de upp tältet och förberedde allt under dagen, innan mörkret kom. Sedan åt de medhavd mat och gjorde upp en eld utanför tältet, grillade marshmallows och spelade spel. Sedan när det var dags att sova hade de lite svårt för de var apor uppe i träden som förde oväsen. Han kom hem vid åtta tiden på morgonen och var lite trött och sliten.

Nu har jag fått vara med om en hem-förlossning. Som jag skrev tidigare så ville detta par förlösa sitt andra barn hemma precis som det första. De skulle ha gjort det i vilket fall som helst utan min hjälp så då var det bättre att vara med, utifall att något skulle inträffa. Hon ville förlösa i vatten så de hade införskaffat en lite plastpool för småbarn som pappan höll på att fylla med varmt vatten när jag kom dit klockan 01:50 på natten. De hade ringt mig tidigare på kvällen precis när värkarna hade börjat och bara en timme senare ringde de igen och sa att värkarna var starkare så jag satte mig i bilen och for dit. Efter en timmes bilfärd var jag där och hon andades på för fullt. Klockan 03:10 förlöste jag henne i vattnet, vilken känsla det var! Hon hade tidigare talat om att hon ville ha hjälp med krystningen så jag höll mina händer under vattnet och fick känna hur huvudet sakta kom längre och längre ned. Det var en häftig upplevelse att försöka ha ögonen i händerna och guida hennes krystning med bara min känsel. Sådan tur att allt gick bra utan komplikationer och utan bristning! Jag hade förberett mig med bl.a. ventilator men behövde inte använda något av det jag hade tagit med mig. Jag hade även en backup av en gynekolog som jag lärt känna som också var där. Det var verkligen en fin förlossning som jag önskar att alla förlossningar var men tyvärr så är verkligheten en annan.

I skolan hade vi en Thanksgiving kväll med uppträdanden av eleverna och fika efteråt. Det är väldigt trevligt att fira saker vi är tacksamma för. Man får då tid att tänka efter hur bra man har det.

 

 

 

 

Vi har också firat farsdag och då beställde Mattias detta til sin

“ frukost på säng”

–två rostade mackor med marmelad

-en rostad med nutella

-två kokta ägg med svensk kaviar

-en baguett med skinka ,ost, tomat, gurka och paprika

-kaffe och mangojuice

- en papayabit med lime

 

På återskrivande Gabriella

40-årsresan till Galapagos

 

Vilket äventyr vi har fått vara med om! Det blir svårt att försöka återberätta allt vi sett och varit med om dessa fem dagar och fyra nätter på Galapagos. Jag ska dock försöka göra mitt bästa så ni kan få en smakbit av dessa fantastiska öar. Galapagos ligger ju som ni säkert vet utanför Ecuador, 100 mil från fastlandet. Galapagos har hela 19 öar, det är som att komma till en helt annan värld i en helt annan tidsålder. Mer fakta kan ni som är intresserade, läsa om själva för det står lite olika om när t.ex.Charles Darwin kom till öarna och började forska.

  

Just nu är det lågsäsong så det är billigare att ta sig hit och vi kan ana varför. Även om det är en behaglig temperatur så blir det kallt när solen är bakom molnen och vattnet har en svalare temperatur. Fast vattnet var kristallklart och det såg man tydligt när solen tittade fram.

  

Ön som vi bodde på, Isla de la Cruz, är en av tre öar som är bebodda. När vi var nere vid hamnen såg vi tydligt att öborna lever tätt inpå djurlivet. Vid fiskståndet där man kunde köpa alla möjliga sorters fiskar fanns det fåglar, främst pelikaner och ett sjölejon som gärna ville ha sig en smakbit. De fick fiskrenset men tiggde efter mer. Blev de för närgångna blev nersprutade med vatten.

  

  

Leguaner fanns det gott om i alla möjliga färger och storlekar. Miriam tyckte de såg så torra ut… De ömsade skinn och då var det småödlor som åt upp det gamla skinnet från deras kroppar. Vilken skönhetssalong!

  

  

 

 

Ännu ett bevis på hur djur och natur lever i harmoni. Dessa leguaner behöver kalk men de bara äter växter, därför äter de sälarnas kalkrika avföring eftersom sälarna äter hela fiskar med ben och allt.

 

Dessa relativt små leguaner behöver mycket värme för att smälta sin mat därför vill de gärna vara tätt inpå varandra. När vi skulle gå förbi så flyttade de sig knappt något alls. Helt orädda..

  

..men desto räddare för denna stora fågel som gärna äter leguaner.

 

 

 

.

 

Efter dagliga turer från tidig morgon till sen eftermiddag var det i stort sett bara att äta middag och gå och lägga sig. Liten promenad i hamnen och biljardspel var det som hanns med.

 

 

 

Vi ställde oss frågan om det finns några poliser här. Denna bil har ännu inte blivit skrotad, kolla in däcken!

 

Guiden sa att detta var mockingbird=härmfågel. Jag tycker inte det ser ut som dem, men fina var de I alla fall.

 

 

 

Nu till en skönhet som kan förvandlas till ens mardröm. Denna vackra blomma, änglatrumpeten, finns det mycket av i hela Ecuador och växer vilt lite här och var. Den används till att göra drogen skopolamin, som är en sorts medicin som används I samband med nedsövning av patienter för operation. Den uttnyttjas också till att droga ner personer så pass så att de inte vet vad de gör. Vi har hört berättas att i storstäderna kan en person komma fram till dig och fråga efter vägbeskrivning eller dylikt och ber dig titta på ett papper. Pappret som du sedan tar på har preparerats med drogen som gör att du hallucinerar och man svarar ofta på frågorna som ställs t.ex. vilken kod man har till sitt visakort. Efteråt minns man i stort sett ingenting. Läskigt!

Sköldpaddor såg vi många av. De har verkligen förökat sig p.g.a. “födslocentret för sköldpaddor” som tar hand om alla ägg de hittar på alla öarna och föder upp dem i några år tills skalet är så pass hårt så de klarar av de hårda vilda livet. De var nära att utrotas p.g.a. att de togs till fånga av pirater och andra skepp och användes som föda åt besättningen på skeppen. Detta för att sköldpaddor kan klara sig utan mat ett helt år och med endast lite vatten. Detta gjorde att de hade tillgång till färskt kött  under en lång period. Under skalet finns också olja som användes till att göra lyktor.

  

 

 

För att ta sig till de olika öarna behövde vi åka båt vilket vid ett av tillfällena Mattias inte mådde så bra av… Strax efter den högra bilden var tagen…

 

 

 

 

 

 

...hände detta. Han mådde inte så bra…

 

Tänk att jag fick med det på kort! Jag skulle bara ta ett till kort eftersom jag kapade lite av hans huvud på det första kortet.

 

 

 

Åter till djurlivet:

Vi såg en hel del sjölejon och även diande sjölejonungar.

 

 

 

Detta sjölejon hade tagit en gammal båt till sin boning. Här sov han på dagarna och jagade fisk på nätterna.

  

 

Ett annat sjölejon hade en bänk som sin sovplats… eller är de två..?

 

 

 

Här fanns det gott om denna kaktussort som växer som ett träd.

 

 

 

 

Vår guide sa att man alltid ser pingviner, var inte oroliga.. ja, vi såg en…

 

Vi fick också vandra i en tunnel som vulkanlava har gjort. Det är en av de längsta vulkantunnlarna i Sydamerika, 2,25 km lång. Vi gick dock bara knappt 1 km.

  

Något annat fantastisk var att bada i denna spricka som också är gjord av lava. Här är saltvatten blandat med regnvatten, Vattnet var kristallklart och det var folk, troligen öbor, som hoppade 13 meter ner till vattnet. Djupet är 15 meter, tala om spricka! Jag provade hoppa från ca: tre meter. Vattnet var riktigt kallt så jag kan tänka mig detta som ett riktigt “inneställe” under sommaren för alla ungdommar som bor här då temperaturen är högre. Denna lilla tur gjorde vi på egen hand efter att vi blev klara med den andra turen lite tidigare. Vi tog en båttaxi först och sedan var det en promenad på 20 minuter.

  

Samma dag tog vi en annan promenad på 45 minuter, till ett ställe som heter Tortuga Bay. Vädret var inte det bästa, men, vilken utsikt! Jag kunde verkligen föreställa mig detta när solen gnistrar och lyser ner i vattnet. Sanden var vit och riktigt småkornig.

  

 

Barnen började genast gräva i sanden. Tyvärr så syns det inte så bra på bild, alltså den vita sanden, inte barnen… Dessutom så blev sanden gråare ju djupare man grävde.

 

Höjdpunkten på Galapagos var att få snorkla med alla orädda djur. Samuel jagade dock iväg denna havssköldpadda som kom emot mig så det enda jag lyckades få på bild var lite av baken.

 

Det fanns så mycket olika fiskar bl.a. Doris från filmen: Hitta Nemo. Denna haj kom simmandes bakom mig, jag såg att fiskar kom simmandes förbi mig i full fart och efter kom hajen, jag blev lite skraj men han var bara ute efter fiskarna. Hajen var en vitfenad haj, ca: 2 meter lång.

  

Lite senare kom fiskarna tillbaka I full fart och pulsen steg igen, puh! Det var bara det lekfulla sjölejonet som fiskarna var rädda för.

 

Ser ni Miriam bakom sjölejonet?

 

 

 

Till slut lite färgglada djur

  

Jag skulle kunna lägga ut alla våra bilder men det tar för lång tid och skulle nog tråka ut er men hoppas att ni alla fick er en lite smakbit om hur vi hade det på vår otroliga resa.

Ett tillägg; på Galapagos, bodde vi på ett hotell istället för att bo och sova på en båt. Man ser kanske färre öar men detta blev billigare och vi tyckte vi fick vara med om och se så mycket ändå. Barnen uppskattade att få bada i poolen på hotellet en stund på eftermiddagarna och vi kunde gå och handla glass när vi kände för det.

På återskrivande

Gabriella