Vardag i Shell.

Denna lilla hälsning författas från en hängmatta som vi hängt upp utanför vårt hus.

Det är lördag och en ledig dag. För tillfället har jag inga ”egna” inneliggande patienter på sjukhuset, vilket innebär att jag inte behövde ronda i morse. Annars fungerar det så att den kirurg som har lagt in en patient för observation eller för en operation har ansvar för patienten dygnet runt 7 dagar i veckan. Det finns också en så kallad ”residente” och en ”interno” på sjukhuset som tar den första kontakten med patienten och sjuksköterskorna om det uppkommer frågor. Dessa beteckningar motsvaras ungefär av en ST-läkare i familjemedicin och en AT-läkare. Kan de inte handlägga problemet så kontaktas ansvarig kirurg. Detta innebär att jag i princip alltid är jour om jag har egna inneliggande patienter. Var tredje vecka är jag dessutom jour på riktigt, vilket innebär att jag tar hand om de nya kirurgiska patienter som inte kan hanteras av residenten eller internon. Det finns också specialister i familjemedicin eller allmänmedicin som också är jour, och som hjälper till vid en del kirurgiska frågeställningar. Tilläggas skall väl att de ”kirurgiska patienterna” även innefattar de ortopediska, gynekologiska, urologiska, handkirurgiska, neurokirurgiska, thoraxkirurgiska, osv...

Operationerna jag varit med på hittills har varit mest av ortopedisk karaktär såsom frakturer. Även prolapskirurgi, appendektomi och kejsarsnitt har stått på menyn. En operation som är rel. vanlig här i förhållande till sverige var en operation för osteomyelit. Det innebär en infektion som satt sig i skelettet. Det rörde sig om en ung pojke som sedan en månad hade haft besvär med smärta i höger underben. Han hade behandlats med gips på ett annat sjukhus för en misstänkt tendinit. När han sedan kom till oss så gjorde vi en röntgen som visade förändringar som vid osteomyelit. Han opererades och vi tog upp ett ”fönster” i det ben som kallas tibia, strax ovan fotleden. Hela det inre av benet var fullt med var som vi skrapade bort. Därefter lade vi in ett par drän i skelettet som vi sedan använde för en kontinuerlig spolning med antibiotikalösning. Förhoppningsvis fick vi bort allt dött, så att han hämtar sig.

På måndag har jag min första jourvecka. Vad den kommer föra med sig får jag återkomma till. Jag kommer även att ha ett litet avbrott i jouren pga en djungelttrip. Vårt sjukhus samarbetar med organisationen Compassion International vilket innebär att vi har hand om läkarundersökningar för de barn i djungeln som är sponsrade av denna organisation. Läs gärna mer om organisationen på: http://www.compassion.com/

På tisdag kommer jag att åka ut med flyg till en djungelby och tillsammans med en residente och en familjeläkare undersöka barnen där. Det handlar om en vanlig läkarundersökning, tandstatus, m.m. Vi kommer att sova över en natt, och arbeta under tisdagen och onsdagen Jag lär återkomma med mer information och foton när jag kommer tillbaka.

Jag har nu också spelat min första Ecuadorianska fotbollsmatch. I torsdagskväll åkte jag med en av de som arbetar på sjukhuset till en konstgräsplan en bit härifrån. De hade belysning på planen så vi spelade från 20:00 till 22:30 ung. Att säga att jag kände mig lite sliten efteråt är en underdrift, men det var roligt. Ett bra sätt att utöka det spanska ordförrådet också.

Ett annat sätt att utöka vår spanska är genom den hemhjälp vi nu har anställt. Som Gabriella berättade i vårt förra inlägg så kommer barnen hem för lunch varje dag, så för att få det att gå ihop med vårt arbete så behöver vi någon som kan hjälpa oss med matlagningen. Vi blev rekommenderad en kvinna som är faster till en av de som arbetar här och hon är verkligen jättetrevlig. Gabriella har varit hemma en del med henne nu i början och dels övat sin spanska , men också visat henne lite om var alla saker finns i huset. Hon kommer arbeta för oss två dagar i veckan uppdelat i två halvdagar och en heldag.

I övrigt har Gabriella varit med på lite förlossningsarbete samt förberedelse inför förlossningar. Ju längre tiden går så räknar vi med att hon kommer att komma in mer och mer i olika arbetsuppgifter. Eftersom de aldrig tidigare haft en barnmorska här så finns det alla möjligheter att lägga upp en bra arbetsbeskrivning för att underlätta för den nuvarande personalen.

Barnen trivs bra på skolan. De lär sig mer och mer engelska och även lite spanska. Nyttigt! Elias har varit lite småkrasslig den senaste veckan med illamående och kräkningar. Lite av en vardag i början innan vi vant oss vid alla nya mikroorganismer härikring... Nu mår han i alla fall bra igen. Miriam jobbar på att härda huden under fötterna och går för det mesta barfota. Jag får lite minnen från när jag bodde i Thailand som barn. Då var jag ju också barfota för det mesta, så jag försöker att inte alltid propsa på skor. Det är ju ändå en liten frihetskänsla med barfotagång. Samuel sportar också på för fullt även om han inte kommit igång att spela med i ett lokalt fotbollslag än. Det kommer nog så småningom.

Det var allt för idag. På återhörande!

Mattias