Jordbävning....

Så har vi då varit med om vår första jordbävning! Vi har hört mycket om dem sedan vi kom hit och att det är ganska vanligt häromkring. Vi har också fått en del tips om hur man bäst skyddar sig. Ett exempel är att man under kraftiga jordbävningar ska öppna dörrarna till huset så att man kan komma ut om det behövs. Annars kan dörrarna slå sig och vara svåra att få upp när skalvet är över.

Vi satt och åt kvällsmat igår kväll när marken började skaka och saker i huset började darra. En märklig och mäktig känsla samtidigt som det till viss del även var lite skrämmande. Tanken slog mig att: "var ska man ta vägen..." Man kan ju inte direkt gömma sig någonstans och "slippa undan". Efteråt gick vi in på nätet och såg då att skalvets epicentrum var c.a 4,5 mil norr om oss och att det mätte 5,9 på Richterskalan. Intressant! Lite mer information kan ni hitta på nedanstående länk.

http://earthquake.usgs.gov/earthquakes/recenteqsww/Quakes/usa0003xl4.php#details

Elias blev eld och lågor och tyckte att det var väldigt spännande. När barnen sedan skulle lägga sig för kvällen var Miriam lite bekymrad och då visade det sig att Elias i detalj berättat för henne vad jordbävningar kan medföra... Innan hade jag bara berättat hur skalven uppkommer, medan Elias hade berättat att det kan bli djupa sprickor man kan falla ner i och att människor kan dö etc... Kanske inte alltid bra att ha en beläst son...;) Nåväl, efter några lugnande ord så kunde de somna och sov sedan gott hela natten.

Idag var Gabriella iväg på stan' med en lärare på barnens skola. På fredag har de nämligen en dag med internationellt tema på skolan och då är vi föräldrar engagerade. Barnen ska berätta om olika länder och så ska det lagas mat från dessa respektive länder. Sverige är representerat och Gabriella mailade ut lite svenska recept till den klassen som ska ha hand om Sverige, vilket är Miriams klass. Samuels klass kommer prata om Indien och det är därför Gabriella var iväg idag. De åkte till en affär som specialiserat sig på utländsk mat för att försöka hitta lite kryddor och annat typiskt indiskt. Elias klass kommer prata om Frankrike, och där har jag blivit tillfrågad att läsa en text på franska för att man ska höra hur språket låter... Utmanande, eftersom jag insett att det ibland kan vara lite klurigt att hålla isär språken franska och spanska. Jag har pratat franska ett par gånger sedan vi kom hit och det är lätt att det smyger sig in ett och annat spanskt ord istället för det franska.

Apropå att hålla isär språken; Miriam har ju även lärt sig lite spanska här, exempelvis hur man säger vad man heter, var man kommer ifrån, dagarnas namn osv. För några dagar sedan kom Miriam fram till mig och sade att någon på skolan hade frågat henne vad hon hette och liknande frågor. När jag frågade om det var på spanska eller engelska sade hon att hon inte visste... Hon förstod vad personen ifråga hade sagt, men inte på vilket språk! En annan intressant episod var igår när Miriam sade "wait" till en kompis på skolan. När jag sedan frågade henne hur man säger "vänta" på engelska så var svaret ånyo "Det vet jag inte". Förklaringen är nog att hon lär sig språken från grunden, dvs hur de används och inte översättningar från svenskan.

För några dagar sedan var vi hemma hos några kompisar och åt hemmagjorda pizzor. De hade köpt färdiga bottnar och diverse ingredienser som vi sedan lade på pizzorna efter eget tycke och smak. Gott!

I övrigt känns det som att dagarna rusar på i en väldig takt. Mycket plugg och olika aktiviteter. Vi är inte sysslolösa!

Ha det väl till nästa gång!

Mattias