Nationaldag och nationalpark!

Efter en tids internetfrånvaro pga oklart internetfel är vi nu i kontakt med omvärlden igen. Jag ringde internetleverantören och efter en bra stund i telefonkön fick jag höra att felet var lokaliserat och att vi skulle ha internet igen om 10-15 minuter... Så var inte fallet, men nu är det som sagt igång igen, några dagar senare...

Vi har sett tillbaks lite på gamla tider, Gabriella och jag. När vi var iväg med Team Action International, 1993-1994 i Sydafrika / Tanzania respektive Tchad var det ju en helt annan vardag. Vi numrerade då de pappersbrev vi skrev och några veckor till månader efter att de hade sänts kom de fram, inte nödvändigtvis i rätt ordning dock... Nu trycker man på "send" och strax efteråt så är brevet framme, om internet fungerar vill säga. Ganska fascinerande! Efter denna lilla exposé om hur det var "förr"... går jag nu åter till nuet.

Sedan sist har vi i Costa Rica firat nationaldagen. Den 15:e september var det parader och nationalsånger för fullt. Faktum är att man firar hela september månad. Gator och hus är smyckade med flaggor och andra blå-vit-röda dekorationer.
Den 14:e firade vi på skolan, eftersom vi var lediga den 15:e. Det var då en ljusparad, där alla barnen gick med inköpta eller egenhändigt gjorda ljuslyktor. Kvällen avslutades sedan med festligheter och mat i gymnastiksalen på skolan. Trevligt och gott.


På vår lediga dag tog vi oss till ett närbeläget köpcentrum och firade nationaldagen med lite glass. Utanför köpcentret slås man av de skillnader som finns i detta samhälle. Mitt emot alla affärer ligger ett av stadens fattigare kvarter, med plåtskjul och trånga gränder. Jag undrar vad som rör sig i huvudet hos de som bor där när de ser all "flärd" som är så nära men ändå så långt borta...



Igår hade skolan anordnat en resa till en närbelägen nationalpark där vi beskådade en massa djur och vacker natur. Det var även ett antal vattenfall och allt var mycket vackert. Som vanligt regnade det framåt dagen, men det har vi vant oss vid nu. Eftersom man vet att det alltid regnar så känns det på något vis inte så jobbigt. Det är snarare frågan om NÄR det regnar och inte OM...







I skolan har vi haft ett antal prov och än så länge har det gått bra för både Gabriella och mig.
Det fortsätter dock i ett högt tempo och vi lär oss mer och mer. Verb med böjningar, glosor, konversationer, m.m. Vi har också titt som tätt i läxa att gå ut på stan och använda våra nyvunna färdigheter. Att presentera oss och fråga ut intervjuoffret om familjesituation, var de bor och arbetar med osv. En annan sak vi har blivit ålagda att göra är att fråga om var saker och ting är belägna och hur man hittar till olika saker. Nyttigt!

Barnen lär sig också mer och mer. Idag när vi satt och åt lunch pratade vi engelska med Miriam och även om hon inte kunde svara på engelska på allt, så var det mycket som hon förstod. Även barnens spanskakunskaper ökar. Färger och dagar samt saker i ett klassrum är några av de sakerna de lärt sig. Kul!

En annan sak vi nu gjort för första gången är betalat en räkning... Det var vatten och avfallsräkningen som skulle betalas och här så gör man det i närmaste snabbköp. Man lämnar fram räkningen, de knappar in numret i kassaapparaten och du betalar som om det vore vilken matvara som helst. Intressant. Något annat som också är intressant är att det i de flesta fall saknas gatuadresser här. Ta till exempel vårt hus. Om jag ska förklara vägen för en taxichaufför säger jag först att jag ska åka till "i närheten av Bosqueparken". Sedan beskriver man vägen därifrån. Från sydöstra hörnet 100 meter söderut, sedan 200 meter österut och sedan 200 meter norrut. Planer finns att det 2020 ska finnas gatunamn med adresser överallt, men det tvekar de flesta på. Den som lever får se...

Tidigare idag var barnen och jag och spelade lite boll i en närbelägen park. De hade en pelare med en basketkorg i varje riktning mitt på en stor cementplatta. Första matchen vann Miriam och jag och den andra vann Samuel och Elias. Rättvist och bra...;)

Nu hägrar en stunds fortsatta studier innan dagen närmar sig sitt slut och vi ser med tillförsikt fram emot en ny vecka.

Allt gott!

Mattias